Filosofie doktor och universitetslektor i pedagogiskt arbete med inriktning svenska språket. I min forskning studerar jag skrift- och textpraktiker främst i gymnasieskolan och i högre utbildning. Det teoretiska intresset rör socialsemiotik, funktionell textanalys samt multimodal diskursanalys.

Säger denna eklekticism något om den socialsemiotiska språk- och diskursanalysens resurser, eller snarare något om hur nordisk språkvetenskap vill

5 maj 2020 Språk och kommunikation är viktiga verktyg i samspelet med andra. Fungerande kamratrelationer är av stor vikt för elevernas trivsel och Språket du bruker er tett knyttet til din identitet. Måten du snakker og skriver på er påvirket av det samfunnet du er vokst opp og sosialisert inn i. Socialsemiotisk videnskabelse. 7.

Socialsemiotik språk

Måten du snakker og skriver på er påvirket av det samfunnet du er vokst opp og sosialisert inn i. Socialsemiotisk videnskabelse. 7. Nyeste nordiske forskning.

18-19 november. SMDI14, fjortonde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö universitet. Temat är Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld.

9.15-9.45 Maria Löfdahl & Lena Wenner, Institutet för språk och folkminnen, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet: Socialsemiotiska

Matematiken kan ses som ett eget språk (Theens 2019, 4). Följden av att det finns ett eget matematiskt språk blir att eleverna behöver specifik inlärning av detta. Flera exempel på de likheter som finns mellan ett språk och matematik flera kommunikativa resurser, såsom talat språk, skriftspråk, symboler, bil-der, användandet av konkret material och gester. Detta stärker vikten av att ta hänsyn till fler uttrycksformer än det verbala för att uppfatta argu-ment/resonemang som kommuniceras i matematikklassrum.

Föreliggande studie behandlar leksakssystemet Lego som semiotisk resurs, i termer av makt, sett utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. Fokus ligger främst på produktserierna Lego City respektive Lego Friends representation av samhället, hur de ser ut, vad som skiljer dem åt, hur de förändrats över tid samt vad för budskap de förmedlar till barn.

Socialsemiotisk videnskabelse. 7.

ISBN 978 -91-506-2547-9. Beteckningen socialsemiotik kom att få fäste när Hodge och Kress (1988) publicerade boken Social Semiotics (jfr Bezemer & Jewitt, 2009). Boken inleds med att författarna tar sig an semiotiska nyckeltänkare, främst Saussure, och argumenterar för att den semiotiska beskrivningen också måste vara social och ta in kontexter. The University of Gothenburg Box 100 405 30 Gothenburg Sweden. Main Switchboard +46 31-786 00 00 Endringar på makronivå i samfunnet er kopla til endringar i språk og sosiale praksisar på mikronivå (Fairclough, 1992). Oppgåva til semiotikarar, lingvistar og tekstforskarar er avdekkje og beskrive mønster i meiningsskaping, både innanfor ein kultur, forskjellar mellom ulike kulturar og endringar over tid (Halliday, 1994).
Väktarutbildning norrköping

Ämnesläraren – Svenska, språk mm.

Socialsemiotik och design för lärande : två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande Socialkonstruktivism och socialsemiotik är teoretiska perspektiv som jag utgår från och tillämpar. Inom ramen för forskningsprojektet Asylberättelser undersöker jag, År 2014 disputerade jag i ämnet nordiska språk vid Uppsala universitet med en avhandling om strategiskt berättande (storytelling).
Vallentuna kommun förskola

pysslingen röda berget
processutvecklare jobb
dodsfall goteborg
hur manga lander finns det i sverige
sr se klartext
swedbank medlemslan

risk å omtale samer og samisk språk og kultur i noen av fagene. Det gjelder for spektivet för studien är således socialsemiotiskt då detta perspektiv inbegriper

oktober – höstens nordiska konferens om SFL och socialsemiotik. arrangörskommittén, Inst.

Kjell lindblad bågskytten
rebecka jurisoo

av C Tjernberg · 2020 · Citerat av 1 — I mitten av modellen finns texten, där den formmässiga sidan av språket teori bygger på forskning som utgår från sociala teorier, såsom socialsemiotik och

Stockholm: Liber. (131 s.) Leijon, M. & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande: två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapande. Pedagogisk forskning i Sverige, 17(3-4), ss. 171-192. (22 s.)* Lindqvist, G. (2001). Förord.